Inför en hundraårsregel

Lördagens blogginlägg om Länsstyrelsens ogiltigförklarade av bygglovet vid Majvägen 20 blev ett av de mest spridda sen jag startade den här bloggen i januari. Bostadsrättsombildningarna i Äppelviken upprör många.

     Exploatörerna försöker nämligen att utnyttja en lucka i lagen. Ty att konvertera enfamiljsvillor till bostadsrätter har blivit extremt lönsamt! 

     I Äppelviken var tomterna från början reglerade på två sätt. Dels i stadsplanen, dels i tomträttsavtalet. I tomträttsavtalet stod det inskrivet att det bara fick finnas en eldstad på varje tomt. Men när tomträtterna friköptes – möjligheten öppnades 1999 av den borgerliga majoriteten i Stadshuset – försvann den regleringen. Ingen tänkte först på innebörden, men efterhand har alltfler sett möjligheterna. 

Dagens Nyheter förklarade problematiken med pedagogisk grafik (13/2 2015) 

 

Vi som argumenterar mot förtätningen av trädgårdsstaden får ibland höra att vi hindrar samhällsutvecklingen. Att vi är emot all förändring. Jag kan se poängen i den kritiken. Det kan vara svårt att – med bibehållen trovärdighet – hävda att vi inte företräder ett särintresse för privilegierade Brommamiljonärer. Samtidigt är det frustrerande att »sitta på läktaren« och betrakta ett cyniskt utnyttjande av en hundraårig kulturmiljö.

     Och politikerna verkar har gett upp. Så här kommenterades just »luckan i lagen« av Stadsbyggnadsnämndens ordförande, Roger Mogert (S), i Dagens Nyheter (13/2 2015): »Hela nämnden tycker att det är trist … men juridiskt har vi små möjligheter att stoppa det, om vi säger nej i nämnden så går de [byggföretagen] vidare till domstol och vinner.«

     Därför ar det desto mer glädjande att Länsstyrelsen nu för en gångs skull har sagt ifrån.

 

Men så öppnade jag Svenska Dagbladet i morse (17/4 2016). Där skriver kultur- och industrihistorikern Edward Blom ett debattinlägg om den hotade rivningen av Tullhuset vid Blasieholmskajen (till förmån för ett nytt Nobelmuseum). »Inför en hundraårsregel«, menar Blom. »De hus som är äldre än 100 år är så få att samtliga borde bevaras.« Läs hela texten här.

     Ja, kanske är det så enkelt? Vänd på bevisföringen! Inför en hundraårsregel som tvingar exploatörerna att förklara sig. Är den nya byggnaden verkligen så angelägen att de bör få dispens för att riva gammalt och bygga nytt?

Edward Blom Majvägen Roger Mogert
0 kommentarer

Bygglovet upphävt – Grattis, trädgårdsstaden!

I veckan beslutade Länsstyrelsen att ogiltigförklara bygglovet för ombyggnaden av en villa till ett flerbostadshus vid Majvägen 20 i Äppelviken. Beslutet är en seger för trädgårdsstaden och ett bakslag för Stadsbyggnadsnämndens nya snabbspårspolicy där Stadsbyggnadskontorets tjänstemän rutinmässigt tillåts att ta så kallade »delegationsbeslut«.

     Sen flera år tillbaka pågår en trend med provocerande bostadsrättsombildningar i Äppelviken. Ärendena är ofta ganska komplicerade och jag har skrivit om saken i min bok, Bara Bromma. Nyligen upphävde Mark- och miljööverdomstolen – retoraktivt – ett annat bygglov vid samma gata (nr 12) av en fastighet som redan är byggd och såld som bostadsrättsförening. Där står nu alltså ett svartbygge, som – om man följer lagens bokstav – ska återställas (dvs rivas). Men kommer kommunen verkligen att gå så långt?

     Emellertid. Bygglovet för Majvägen 20 upphävs av följande skäl:

  • Förslaget strider mot detaljplanen (byggnaden är både för stor och för hög).
  • Stadsbyggnadsnämnden har trots det (i strid med Plan- och bygglagen, PBL) inte låtit sakägarna yttra sig innan bygglovet beslutades.
  • Förslaget är ovarsamt och förvanskande gällande såväl
  • byggnaden som området.

 

 Förföriska bygghandlingar. Arkitektens illustration till bygglovsansökan för Majvägen 20.

 

Stadsmuseet och Skönhetsrådet avstyrkte bygglovet redan från början. Nu lyfter Länsstyrelsen upp deras argumentation och låter den – för ovanlighetens skull – bli vägledande för hela resonemanget. Här är några citat:

     Byggnaden är ritad 1917, av Folke Hedman, i nationalromantisk stil. Villan är »grönklassad«, vilket innebär att den anses vara särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel. Den ligger inom ett område som anses kulturhistoriskt värdefullt. Äppelviken byggdes ut under 1910- och 20-talen … med individuellt utformade hus efter förebild i den klassiska svenska småstaden … faluröda bergsmansgårdar, gulpanelade herrgårdar och bruntjärade dalastugor. Vägarna placerades där naturen gav bäst förutsättningar, sprängningar skulle undvikas och att utsiktspunkter och natursköna partier framhävs. Anläggandet av sju parkeringsplatser och sophanteringsanläggningar för fem hushåll mot gatan påverkar gaturummets gröna prägel negativt. Förslaget bedöms som ovarsamt både vad gäller den ursprungliga arkitekturen och områdets karaktär … Och så vidare.

 

När det gäller de mer tekniska aspekterna av ärendet går Länsstyrelsen mycket omsorgsfullt till väga i sin bedömning. De låter förslaget mäta sig mot lagen (PBL), ner till sista decimalen. Det är bra! Ofta används lagen som rundningsmärke av byggherrar med förföriska underlag. Så här resonerar Länsstyrelsen:

     Tomten är 1697 kvm. Enligt stadsplanen ska fyra femtedelar lämnas obebyggda, vilket innebär att 394 kvm får bebyggas. Byggnad får inte uppföras högre än 7,5 meter, eller med fler än två våningar. Den föreslagna byggnadsarean är 402 kvm och byggnadshöjden 8,4 meter … Stopp och belägg!

 

Beslutet beträffande Majvägen 20 är mycket välskrivet. Både vi som står upp till trädgårdsstadens försvar och – för den delen – framtida byggherrar och exploatörer, har mycket att lära av Länsstyrelsens klargörande argumentering.

     Länsstyrelsens beslut kan överklagas hos Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt.

 

Majvägen
0 kommentarer

Chock för hjärta och nerver

Kan inte undanhålla er den här insändaren ur Brommatidningen 1953. Den dök upp i dagens flöde från Facebookgruppen Det Gamla Stockholm

 

 

 

 

0 kommentarer