Redan på sid 12 läser jag om stadens kulturmiljöer och att karaktären på våra trädgårdsstäder ska bevaras:

 

»Stockholm behöver utvecklas med god arkitektur, som kombinerar varsamhet och nytänkande. En arkitekturpolicy ska tas fram. Vi vill se genomtänkta förtätningar av vår stad och fokusera på kvartersstadens och blandstadens kvaliteter med levande bottenvåningar som ytor för aktiviteter och näringsverksamhet, som butiker och caféer. Stadens historia och dess kulturmiljöer är betydelsefulla urbana kvaliteter som ska värnas, användas och utvecklas. Kulturarvet och kulturmiljöaspekterna ska tillmätas betydelse när staden växer och vi bygger om eller bygger nytt. Ytterstadens stadsdelar ska utvecklas i dialog med de boende för ökad attraktivitet och trygghet i hela Stockholm. Vi vill bygga nya bostadskvarter nära kollektivtrafiken och bevara karaktären på våra trädgårdsstäder och villaområden.«

 

På sid 169 och framåt får Byggnadsnämnden sina instruktioner. De får uppdraget att »se över vilka åtgärder som fordras för att förhindra ovarsam exploatering av trädgårdsstaden«.

 

Vidare ska de »ta fram en långsiktig plan med strategier för stadens småhus- och villaområden för att säkerställa en varsam utveckling där viss förtätning förenas med att miljöer med högst kultur- och naturvärden värnas och trädgårdsstädernas karaktär bibehålls«.

 

Så långt många bra skrivningar, alltså. Men jag hittar också några riktigt ogenomtänkta direktiv. I mitt förra blogginlägg (13/11) häpnade jag över finansborgarrådet Anna König Jerlmyrs (M) uttalande om »byggherredrivna processer«. Idén kommer direkt från hennes egen budget. På sid 171 ges Byggnadsnämnden följande uppdrag:

 

»ta fram en process för att arbeta med byggaktörsdrivna detaljplaner« och
»ta tillvara privata byggaktörers kompetens och innovationskraft genom att öppna för dem att medverka i framdrivandet av detaljplaner.«

 

Det här är helt fel tänkt. Byggaktörernas girighet måste hållas i schack. Det är byggaktörernas girighet som driver på förtätningen av villor till bostadsrätter. Det är byggaktörernas girighet som hotar varje björkdunge och bollplan i trädgårdsstaden. Byggnadsnämnden måste i stället ta tillbaka initiativet över stadsplaneringen. Trädgårdsstaden behöver snarare skyddas mot byggaktörernas »innovationskraft«.