Stadens egen statistik bekräftar – Bromma bidrar mest

Ett vanligt motargument från politiker och journalister – när man ifrågasätter det lämpliga i att ta ytterligare mark i anspråk för förtätning av trädgårdsstaden – brukar låta ungefär så här:

     – Ja, men bostadsbristen är ju enorm i Stockholm. Vi behöver bygga hundratusentals nya lägenheter.

     – Även Brommaborna måste väl bidra till regionens utveckling? Dessutom bor ni ju så centralt och kommunikationerna är utmärkta.

     – Varför ska just Bromma undantas och bevaras som ett Skansen? Alla måste hjälpas åt, eller hur?

 

Vad svarar man på det?

     Brukar du också känna dig misstänkliggjord? Det händer att jag gör det. Ibland känns det som jag hamnar i ett besvärligt underläge när jag hävdar en åsikt till trädgårdsstadens försvar. Plötsligt står jag inför en brant retorisk uppförsbacke.

     Att protestera mot okänslig exploatering, är det bara ett uttryck för välbärgade Brommamiljonärers egenintresse av att skydda sin privilegierade livsstil?

 

Statistiken ger svar på tal
I veckan har opinionsgruppen Värna Västerled skickat en omfattande och väl underbyggd skrivelse till Stadsbyggnadskontoret och Stadsbyggnadsnämndens ledamöter inför ett möte den 18 augusti då nämnden förväntas besluta om ett så kallat Start-PM för 200–300 nya lägenheter i skogen längs Västerleds södra sida. Projektet beskrevs i mitt förra blogginlägg (22/6).

     Skrivelsen tar upp ett tiotal argument mot förtätningen. Särskilt intressant är att ta del av stadens motsägelsefulla argumentering över tid. Hur ett argument för förtätning av trädgårdsstaden vid ett tillfälle, blir en målkonflikt i argumentationen för en annan exploatering vid ett senare tillfälle. Stadens retorik hänger inte ihop. Men statistiken ger svar på tal.

     Vill du läsa hela den 17 sidor långa skrivelsen? Rekvirera den här.

Värna Västerled-gruppen har tagit fram siffror, från stadens egen hemsida, som svarar på de besvärliga frågorna ovan. Följande påståenden är alltså inte någons åsikt, det är vad som går att finna i stadens officiella statistik:

 

Bromma förtätar dubbelt så mycket som övriga staden

  • Sedan 2010 har Bromma – en av Stockholms 14 stadsdelar – stått för 15 procent av alla nybyggda lägenheter i staden. 2014 var andelen 25 procent.
  • 2006–2015 ökade Brommas befolkning med 25 procent. Befolkningsökningen i Stockholms stad var under samma period 18 procent.
  • 2010–2014 byggdes det 40 lägenheter per 1000 invånare i Bromma.
  • Under samma period byggdes det 21 lägenheter per 1000 invånare i Stockholms stad.
I Bromma byggs det dubbelt så många lägenheter per capita som i resten av staden. Siffrorna är en sammanställning. Källa: http://statistik.stockholm.se/detaljerad-statistik

 

Under de närmaste åren planeras 3 000 nya lägenheter i Alvik, 850 vid Brommaplan och 3 500 i Riksby. Bland annat. Så nog bidrar Brommaborna till Stockholm bostadsutveckling.

 

––––––––––––––
PS
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.

Västerled
0 kommentarer

Skriv på för Gröna Västerled!

Den nystartade opinionsgruppen Värna Gröna Trädgårdsstaden i Västerled behöver namnunderskrifter mot exploateringen av skogen söder om Västerled.

Skriv under uppropet här.

Skogen söder om Västerled ligger risigt till. Från Orrspelsvägen till Urbergsvägen. 

 

Om Stadsbyggnadskontoret får bestämma kommer Västerled snart att kantas av så kallade Stockholmshus, dvs prefabricerade modulhus som massproduceras och sätts ihop i fabrik. Stockholmshusen, som saknar all form av arkitektonisk kvalitet, är speciellt framtagna för att förtäta ytterstaden på snabbast möjliga sätt och till lägsta möjliga kostnad. 

Stockholmshusen. Tänk dig en 300 lägenheter på rad längs Västerled.
Källa: www.dinelljohansson.se

 

Redan den 18 augusti ska Stadsbyggnadsnämnden ta beslut om ett så kallat Start-PM. Här är de åtta viktigaste argumenten mot ytterligare förtätning av trädgårdsstaden. Ring och skriv till politikerna!

Åtta argument.

Mejadresser och telefonnummer till ledamöterna

 

Liberalerna säger nej
Som hittills enda politiska parti uttalar sig Liberalerna mot de nya exploateringsplanerna i en debattartikel i Bromma Tidning (15 juni)

     Uttalandet är mycket välkommet. Under många år har vi som engagerat oss till trädgårdsstadens försvar vant oss vid att argumentera mot en ohelig allians av partier från V till M. Tidigare har endast Miljöpartiet lyssnat på kritiken mot ogenomänkta förtätningsförslag och reserverat sig mot vissa beslut. 

 

––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.

Liberalerna Miljöpartiet Stockholmshus Västerled
0 kommentarer

Spontanförtätningen – det nya hotet mot trädgårdsstaden

Det här blogginlägget riktar jag direkt till politikerna i Bromma stadsdelsnämnd och Stockholms stadsbyggnadsnämnd (ni får även ett personligt mejl med en länk).

      Det är ni som kan göra någonting åt den pågående spontanförtätningen i trädgårdsstaden, en utveckling som har eskalerat under våren. Trädgårdsstaden behöver er hjälp. Det måste gå att skärpa regler och lagar. Eller att införa tillfälliga bestämmelser. Det här håller inte. Ty, för att travestera retoriken i den senaste valrörelsen: »Nånting håller på att gå sönder i trädgårdsstaden«. Och det går undan!

 

Jag har två förslag:

  1. Vänd på bevisbördan. Inför en regel som tvingar byggherren att övertyga sakägare och handläggare/politiker om det lämpliga i att konvertera villor till flerfamiljshus.
  2. Inför ett generellt rivningsförbud i trädgårdsstaden, till exempel för alla villor som är äldre än åttio år. Låt byggherren ansöka om undantag från rivningsförbudet, i stället för att söka bygglov

I december fick ni alla min bok Bara Bromma i julklapp. Där finns alla fakta om (bristerna i) lagstiftningen – och vinstmöjligheterna – som lockar fler och nya exploatörer. Saknar du boken? Klicka här: Bara Bromma.

 

Först Äppelviken – nu Smedslätten
Det senaste hotet riktas mot kvarteret John Blund i Smedslätten. Två intilliggande villor – Alviksvägen 128 och 130 – har köpts in av en privatperson, Johan Gahm. Han har redan investerat mer än 23 miljoner för lagfarterna. Nu vill han bygga sex bostadsrätter med en sammanlagd boyta om 436 kvm. Redan vid en försiktig marknadsvärdering förstår var och en att det handlar om att fördubbla insatsen på kort tid. Affärsmodellen är lika orimligt gynnsam för exploatören som den är skadlig för trädgårdsstaden.

De aktuella fastigheterna. Alviksvägen 128 och 130.

 

Byggloven är godkända men överklagade. Dock är risken överhängande att sprängningar och trädfällningar inleds innan domarna vunnit laga kraft. Så gjorde man i Äppelviken och i åtminstone ett fall – Majvägen 12 – inhiberades bygglovet när de nya byggnaderna redan var uppförda. Sådana skador går inte att reparera.

     Jag har skrivit om de juridiska förutsättningarna i tidigare inlägg (17/1 och 16/4). I Äppelviken utnyttjar byggherrarna en lucka i lagen. I Smedslätten överutnyttjas detaljplanen, vilket är nästan ännu farligare. Fallet John Blund riskerar att skapa ett prejudikat för hela trädgårdsstaden. Om inte regelverket ändras kan byggnadsnämnden tvingas bevilja bygglov varje gång någon begär att få riva en villa och uppföra ett flerfamiljshus trädgårdsstaden.

  • Byggloven för fastigheterna John Blund 3 och 4 har beslutats på »delegation«, det vill säga utan att ärendet presenterats i byggnadsnämnden och utan att grannarna tillfrågats eller ens informerats (trots att de har klagorätt enligt PBL).
  • De har godkänts i strid med Stadsmuseets och Skönhetsrådets uttryckliga avstyrkanden. (Mönstret går igen i ärende efter ärende. Vad har kommunen sina remissinstanser till?)
  • De nya husen är för höga (2,5 plan i stället för stipulerade 1,5 plan).
  • De ligger felvända på tomterna, i strid med detaljplanen.

 

I strid mot detaljplanen – och mot dess syfte
Syftet med detaljplanen var att skapa en trädgårdsstad. I Äppelviken (på 1910-talet) placerades husen på »lämpligaste« plats i terrängen. Det nationalromantiska idealet var att anpassa stadsplanen till den omgivande skogs- och naturmarken.

     När Smedslätten byggdes (på 1920-talet) föreskrevs en stadsplan som skulle efterlikna småstadsgatan. Byggnaderna placerades därför längs gatulinjen. Trädgårdarna på baksidan bildade tillsammans en större sammanhållen grön enhet.

Husen följer gatans sträckning. Tomterna bildar en grön enhet mitten av kvarteret.
En av många kloka detaljer som stadsplanerarna tänkte på redan för nittio år sedan.

 

Stadsplanerna i trädgårdsstaden går att läsa som trädets årsringar. Styrningen av bebyggelsen är unik! Inte bara i Stockholm. Stadsplanerare från hela Europa vallfärdar hit för att se och lära. Trädgårdsstaden i Bromma beskrevs som Unique, very interesting and important also in an international aspect, när det engelska trädgårdsstadssällskapet rankade vår stadsdel högst (5) på sin femgradiga skala.

 

Överklagar i högre instans
Byggloven är godkända i första instans (Länsstyrelsen). Nu går grannarna vidare och överklagar byggloven till Mark- och miljödomstolen. De nio sakägarna har tillsammans lämnat in en mycket välskriven skrivelse där argumenten sammanfattas i tio punkter. Det vore mycket märkligt om deras överklagan inte bifalls.

     Jag uppmanar var och en att läsa överklagan, framför allt ni folkvalda som har till uppgift att besluta om trädgårdsstadens framtid. Rekvirera den här.

     Trädgårdsstaden behöver hjälp. Risken är annars överhängande att de pågående och eskalerande spontanförtätningarna kommer att åsamka irreparabla skador för all framtid. Jag ser ingen annan möjlighet än att ändra regelverket. De ekonomiska drivkrafterna är nämligen alltför starka.

 

––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.

Alviksvägen Johan Gahm
0 kommentarer