En av bloggens följare skickade mig i morse en länk från Fastighetsnytt. Där skriver arkitekten och professorn Örjan Wikforss insiktsfullt om det uppskruvade tempot i planarbetet. Förr sågs stadsplaneringen som en demokratisk process där enskilda och allmäna intressen balanserades och där folkvalda politiker fattade kloka beslut. De som fattade bra beslut blev omvalda.

     Nu betraktas planeringen som en enskild fråga för byggherrar och tjänstemän. Och de vill helst inte bli störda av allmänheten. Allmänintresset har blivit ett särintresse.

 

I nästa vecka passerar två samråd förbi Brommaborna. Synpunkter på planförslaget om avloppstunneln från Brommablan till Ålstensskogen ska lämnas till Stadsbyggnadskontoret senast 16 november (förslaget finns presenterat på Fleminggatan 4 och på Bromma stadsdelsförvaltning, Gustavslundsvägen 151 G).

     Samrådet om en ny översiktsplan för Stockholm presenteras på Brommaplan den 14–15 november, kl 11–19.

     Just nu läser jag sakägarnas överklagande av spontanförtätningen i kvarterer John Blund (ny bostadsrätter inklämda bland villorna mellan Alviksvägen och Sunnerdahlsvägen). Jag har skrivit om ärendet tidigare – länk – och har för avsikt att kommenterar det igen.

 

Tills vidare, läs Örjan Wiksforss krönika i Fastighetsnytt. Den börjar så här: