Tio bortspolade miljarder

Häromdagen blev jag inkopierad i ett mejl från Ove Thoresson. Ove bor i Ålsten och är pensionerad medarbetare på Stockholm Vatten. I trettio år arbetade han med driften av Stockholms reningsverk. Ove är bekymrad över nedläggningen av reningsverket i Åkeshov och den planerade avloppstunneln under trädgårdsstaden.
 
I sin skrivelse vänder han sig till Stockholm Vattens styrelse samt till berörda politiker i Stockhoms stadshus. Han refererar till en nyutkommen bok av Mats Rehnhuldt: Tio bortspolade miljarder (169 kr på Bokus). Enligt Renhuldt beräknas kostnaderna för avloppstunneln bli 20 miljarder kronor. 
 
 
Så här skriver Thoresson i sitt mejl:
 
Stockholms framtida avloppsrening.

Enligt långt gångna planer skall Bromma reningsvek läggas ned och ersättas av en tunnel genom Bromma och under Mälaren till Eolshäll. Därifrån skall vattnet ledas vidare till Henriksdal. Tunnelbygget skulle få stora miljökonsekvenser, jag kan nämna några:

Stora sprängningar för tunnelpåslag måste göras i Åkeshov och Smedslätten med för alltid bestående fula sår i naturen.

Tunga och täta lastbilstransporter skulle ske under hela byggtiden som beräknas till 6 år. Vägnätet i området är inte dimensionerat för det. Risken för person- och fastighetsskador är stor.

I skogen nära Solviksbadet är en skorsten planerad 3 m i diameter och 30 m hög.Detta mitt i ett omtyckt och väl frekventerat motions- och strövområde. Genom skorstenen skall luft från avloppstunneln ledas ut med tillhörande lukt. Ett luktfilter skall installeras sägs det. Solviks badgäster och motionärer får alltså hålla till godo med filtrerad avloppsluft. Fult blir det också inte bara i skogen utan även från sjön.

Vad gäller ekonomin sades från början att projektet skulle kosta 6 miljarder kr. Vid förhandlingarna med Mark- och Miljödomstolen 2017 var kostnaden höjd till 12 miljarder.  Nyligen läste jag en rapport skriven av ekonomen Mats Renhuldt. Enligt honom blir den totala kostnaden inkl. samhällskostnader och kapitalförstöring 20 miljarder. Läs rapporten.

Alternativ till projektet är att behålla Bromma reningsverk och utrusta det med lamellsedimentering. Fördelarna är, avsevärt lägre anläggningskostnad, lägre framtida pumpkostnader, större driftsäkerhet, inga miljöskador. Stockholm Vatten säger att det saknasutbyggnadsmöjligheter i Åkeshov. Jag menar att det finns och bifogar en idéskiss för utbyggnad. Det finns säkert ytterligare möjligheter. Lamellsedimenteringen skall ju dessutom kräva mindre utrymme än den nuvarande tekniken. Den stora kapitalförstöring som nedläggningen av Bromma reningsverk och Saltsjötunneln skulle också undvikas.

Än en gång vill jag råda Er att ta en ordentlig funderare innan det är alldeles för sent.

Med vänlig hälsning
Ove Thoresson
 
 
__________
PS. 
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
 
0 kommentarer

Bygglovet upphävdes – igen!

Länsstyrelsen tog ställning för trädgårdsstaden
Redan 2016 upphävde Länsstyrelsen ett bygglov för en monstruös utbyggnad av den nationalromantiska villan vid Majvägen 20. Efter viss modifiering beviljade Byggnadsnämnden ett nytt bygglov för samma fastighet i augusti 2018. Ärendet överklagades och i förra veckan, ett par dagar före julafton, kom Länsstyrelsens nya besked.
 
Bygglovet upphävs – igen!
 
Särskilt glädjande är att Länsstyrelsen lutar sig tungt mot de två kulturminnesvårdande remissinstanserna, Stadsmuseet och Skönhetsrådet. Det är sällan som deras yttranden tillmäts en avgörande betydelse. 
 
Byggnaden är ritad 1917 av Folke Hedman. Villan är »grönklassad«, den är med andra ord särskilt värdefull ur historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synvinkel. Den ligger inom ett område som anses kulturhistoriskt värdefullt. Äppelviken byggdes ut under 1910- och 20-talen med individuellt utformade hus med olika förebilder: faluröda bergsmansgårdar, gulpanelade herrgårdar och bruntjärade dalastugor.
Majvägen 20 har en enkel och grafisk kontrastrik färgsättning. Ett typexempel på 1910-talets nationalromantiska arkitektur. Foto ur boken Trädgårdsstadens Färger.
 
Förslaget innebar att göra tre lägenheter i den befintliga villan och komplettera den med två brutala flygelbyggnader med stora glaspartier mot de närmaste grannarna. En villa skulle omvandlas till en bostadsrättsförening med fem lägenheter.
 
Länsstyrelsen skriver som skäl för sitt beslut:
Huvudbyggnaden har en för den nationalromantiska stilen tidstypisk utformning med tydliga anspelningar på äldre svensk allmogekultur, i detta fall genom en karatäristiskt tredelad huskropp i olika höjder som anspelar på den sydsvenska högloftsstugan. Upplevelsen och förståelsen av detta för byggnaden centrala karaktärsdrag förvanskas genom de två tillbyggnaderna, i synnerhet av den södra […] Tillbyggnaderna innebär ingrepp i terrängen i strid mot [trädgårdsstadens] stadsplaneideal med tydliga höjdskillnader och synliga bergsklackar nära byggnaden.
 
Länsstyrelsen finner att den sökta åtgärden har en förvanskande effekt på såväl huvudbyggnadens arkitektur som på områdets karaktär. Den är också ovarsam och tar inte tillvara byggnadsens kulturhistoriska värden. Byggnadsnämndens beslut om bygglov ska därför upphävas.
 
Ett gott slut på 2018 för Majvägen 20 och för trädgårdsstaden. Men fortsättning lär följa. Ett eventuellt överklagande av Länsstyrelsens beslut skall inkomma inom tre veckor.
 
__________
PS. 
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
0 kommentarer

När det »visuella intrycket« blev en ny rättspraxis

Kommer ni ihåg striden om Majvägen 12? Ombyggnadsprojektet påbörjades redan 2011. En villa blev till fyra bostadsrätter, men bygglovet överklagades och inhiberades tre gånger. I våras, i ett sista desperat försök att rädda Byggnadsnämndens ansikte, gick Moderaterna samman med S och V och överklagade det inhiberade bygglovet till högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD).
Majvägen 12. BaraBromma har följt ärendet i många år. Läs här.
 
Nu har MÖD avgjort striden. Husen är godkända. Domen går inte att överklaga. Men tråkigt nog innehåller domen flera mycket märkliga skrivningar. Häng med här, så får du lära dig hur jurister kan resonera. Tack förresten till en annan jurist, en av bloggens trogna läsare. Hon har hjälpt mig att reda ut begreppen.
 
Byggnaden består av en ursprunglig villa med två lägenheter (A+B) och två nya huskroppar som kopplats samman med det det äldre huset (C+D). 
 Tre sammankopplade huskroppar – men ändå inte »kopplat byggnadssätt«.
 
Beteckningen Ö2
Husen ligger på en tomt som enligt detalplanen har beteckningen Ö2. Detaljplanen skiljer på två typer av byggnadssätt, öppet (med beteckningen Ö) respektive sammanhängande (med beteckningen G). Beteckningarna kombineras med en siffra som anger maximalt våningsantal. Av detaljplanens §5 framgår att på mark med beteckningen Ö2 ska ett öppet eller kopplat byggnadssätt tillämpas. Med öppet byggnadssätt avses friliggande hus. Med kopplat byggnadssätt avses hus kopplade två och två i gemensam tomtgräns. Med andra ord hus som vi känner igen som villor respektive parhus. (När det gäller mark med beteckningen G föreskrivs att området ska bebyggas gruppvis med enstaka hus eller två, tre eller flera hus sammanhängande.)
 
Om husen på Majvägen hade bedömts som byggda med ett kopplat byggnadssätt då hade de varit planstridiga (eftersom det är fler än två huskroppar). Men nu har MÖD fört in två nya subjektiva begrepp. Domstolen tycker att huset ger ett »visuellt intryck« av att vara en »tillbyggd villa« och vips – då strider lovet inte längre mot planens krav på »öppet byggnadssätt«
 
Hela domen vilar på detta »visuella intryck«. En långt ifrån stabil grund att resonera ifrån, kan tyckas.
 
Sifftran i beteckningen (Ö2) anger att detaljplanen accepterar två våningsplan, men inte fler. Domen i MÖD ger besked om att detta hus är just två våningar högt.
Det här är ett två våningar högt hus, fastslår MÖD.
 
Bttenvåningen »ger intryck« att att vara en källare. Fjärde planet betraktas inte som ett våningsplan. Så nu vet ni vad som gäller i trädgårdsstaden. Det är fritt fram att koppla flera nya huskroppar till gamla byggnader och husets höjd har ingen betydelse för hur man räknar antalet våningsplan.
 
Vill du läsa hela domen? Skicka ett mejl här.
__________
PS. 
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.


0 kommentarer