byggbolagen tar inte semester

Veckorna före midsommar brukar det bli fart på kommunens kontor och nämnder. Besked och beslut tas gärna före semestern (då även de motsträviga medborgarna förväntas vara lediga). Kommer du ihåg juni 2016? Då lämnade Stadsbyggnadskontoret besked om att Västerleds södra sida skulle bebyggas med 300 snabbproducerade modulbostäder. Tack vare »Värna Västerleds« opinionsarbete under semestern, röstades förslaget ner i Byggnadsnämnden, i september. Miljöpartiet röstade med Alliansen. En röst avgjorde.
 
Solviksängen
I år utbröt rena cirkusen inför Exploateringsnämndens sista möte före semestern. Majoriteten (S, V, MP) förberedde tre rent politiska symbolbeslut: Trädgårdsstaden »bör« inte vara så enhetlig. Den »bör« även erbjuda andra boendeformer. Utredningen om 200 bostäder vid Solviksängen röstades dock ner, tack och lov, men markanvisningarna vid Sångarlunden (Djupdalsvägen) och Klöverknuten (Nyängsvägen) gick igenom.
 
Sångarlunden
De närboende har redan börja organisera sitt motstånd mot exploateringen av den lilla parken längs Djupdalsvägen.
 
Sångarlunden. Parken är en organisk del av trädgårdsstaden.
 
Torbjörn Halvarsson startade en namningsamling redan före midsommar. Listan har för närvarande nästan 300 underskrifter. Skriv på här.  Vill du ha kontakt med opinionsgruppen? Mejla till mig, så ska jag vidarebefordra till rätt person.
 
Klöverknuten
Det är egentligen helt absurt. Här, i den lilla trekanten vid Nyängsvägen och Herman Ygbergs väg, ska Primula Bygg AB klämma in 30–40 lägenheter.
Klöverknuten. Ytterligare en hotad park i trädgårdsstaden.
 
Förstår inte hur de ens ska kunna presentera en ritning. Grannarna håller på att organisera motståndet. Mejla till mig om du vill ha kontakt med dem.
 
Grönviks dunge
Så ringer en pensionär på Nockebyhem och gråter i telefon. Utanför hennes fönster brer sig ett kalhygge ut. Inte ett träd har sparats när JM schaktar och förbereder sprängning för 30 lyxbostadsrätter med ett kvadratmeterpris på över hundratusen kronor per kvadratmeter.
Grönviks dunge. Ett kalhygge.
 
Grönviksvägen 96
Här har byggherren Jan Gutestam (G&B Properties) köpt och rivit en fullt fungerande villa för att ersätta med fyra bostadsrätter. Det här är ytterligare ett exempel på de så kallade »spontanförtätningarna« som blir allt vanligare i trädgårdsstaden.
Grönviksvägen 96. Spontanförtätningarna fortsätter. Foto: Björn Hassegren, @HasselgrenB.
 
Kvarteret John Blund och Majvägen
Spontanförtätningsdramatiken fortsätter i Smedslätten och Äppelviken, men några nya besked väntas inte före semestrarna.
 
–––––––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
 
0 kommentarer

Midsommar i Äppelviken – för 102 år sedan

I dag blir det inga nya avslöjande om förtätningar och oegentligheter i trädgårdsstaden. I stället kommer en midsommarhälsning till bloggens alla följare.
 
En läsare skickade ett klipp från Svenska Dagbladet 1938 till mig. I en lång artikeln berättar journalisten och författaren Elisabeth Krey-Lange om livet bland »fruarna i Äppelviken« för tjugofem år sedan, det vill säga i mitten av 1910-talet, då de första villorna i trädgårdsstaden byggdes. Elisabeth Krey-Lange inledde sin journalistbana på Svenska Dagbladet år 1909 och var en förebild för Stockholms yrkeskvinnor under första hälften av nittonhundratalet. Hon skriver:
 
»Och i många av villorna, som byggdes de första åren, bo alltjämt samma människor. Då var det familjer med småbarn och de hade flytt från stenöknen för att njuta lantlivets behag i en lugn vrå i Stockholms omedelbara närhet. I nio fall av tio var det fruarna, som gjorde slag i saken den gången, då det bestämdes att man skulle flytta ut till trädgårdsstaden.«
 
På sin reportageresa till Äppelviken söker hon upp borgmästarinnan Jenny Lindhagen. Borgmästaren, Carl Lindhagen, hade 1914 låtit uppföra en av de första villorna i trädgårdsstaden, på Poppelvägen 12.
 
»Vi slog oss ner mitt i blomsterängarna, berättar hon. Mitt ibland blåklockor och prästkragar. Första midsommarafton därute tog jag initiativ till gemensam midsommarstång. Den kläddes av fruarna i villorna och spårvägsfolket tillsammans. Det blev en tradition i samhället, ett av de många momenten i sammanhållningen bland bebyggarna av gamla Äppelviken, som då var så nytt.«
Midsommarfirande i Äppelviken 1916. I huset till höger bodde borgmästarparet Carl och Jenny Lindhagen. Det hade uppförts 1914. Foto: Gustaf Bergh (ur Björn Sundéns arkiv).
 
Ute i Europa pågick kriget. Borgmästare Lindhagen stod värd för »Fordexpeditionens« möte i Stockholm 1915 [ett fredsinitiativ finansierat av biltillverkaren Henry Ford]. Borgmästaren och hans hustru bjöd in 55 utländska gäster till villan på Poppelvägen. På tre stora »notvarp« [middagskalas] efter varandra. Men samtidigt var det kristider och brist på mat.
 
»Den nybildade vllaägarföreningen måste göra så gott den kunde och vi beslöto att grunda en kooperativ svingård. Smågrisar köptes för dyra pengar – jag vill minnas de kostade 100 kronor stycket – och så skulle de uppfödas. Det var inte minsta bekymret. Sen kom ett annat, vakthållning i mörka nätter, så att inte våra julgrisar in spe skulle stjälas bort. Herrarna i samhället åtog sig vakthållningen. Min man och Tengdahl, som var vår närmaste granne, brukade vakta tillsammans. Så kom de andra herrarna underfund med att de kunde hyra en nattvakt för en femma . . . Grisarna var magra och ynkliga, då de slaktades till jul, men man var van att nöja sig med litet under kristiden.«
 
 
 
Läs hela artikeln, bland annat om badhuset i Äppelviken och om hur folkskolan på Drömstigen kom till, på Svenska Dagbladets arkiv Sök datum 1938-03-13. Se sid 36 och 39.
 
–––––––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
0 kommentarer

Inga hus på Solviksängen – men . . .

Visserligen är protokollet från Exploateringensnämndens möte i går (14/6) inte publicerat än, men det har under gårdagskvällen och förmiddagen läckt ganska ymningt från allianspartierna. Samtliga röstade emot de tre förslagen som handlade om förtätning i trädgårdsstaden. Gott så.
 
Förslaget (försöksballongen?) från Socialdemokraterna om att utreda förutsättningarna för att bygga 200 lägenheter i Ålstensskogen vid Solviksängen föll lyckligtvis platt till marken. Den provokationen blev för grov. MP röstade med alliansen. 
 
Tyvärr röstade dock MP med majoriteten när det gällde markanvisningarna vid Klöverknuten och Sångarlunden (med tillägget att man inte ska få bygga i den södra delen av dungen).
 
De närboende har redan börjat organisera sitt motstånd. Det handlar ju om betydande ingrepp. Många lägenheter ska pressas in på små ytor. Primula Byggnads AB planerar nu att klämma in 30-40 respektive 50-70 lägenheter på de små ytorna. Oron är stor för vilka konsekvenser det kan få. Här är en bild från ett av Primulas nybyggen i Hökarängen.
Så här beskriver Primula byggnaden: »Husen är fint placerade i terrängen och håller hög arkitektonisk kvalitet med rustika material och omsorgsfullt utformade detaljer.« Bild: www.primula.se
 
Sångarlunden har redan en Facebooksida och en pågående namninsamling som på ett dygn har samlat över 200 namnunderskrifter. Jag återkommer med mer information.
 
–––––––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
 
1 kommentar