Säg inte »grönyta« en gång till!

För ett par veckor sedan hörde jag för första gången talas om begreppet ekosystemtjänster. Det var när Trädgårdsstadsföreningen arrangerade en promenad i Mälarparken (skogspartiet mellan Alvik och Äppelviken) med Anders Tranberg från Naturskyddsföreningen som guide.

     Mälarparken är en skog. Går du in i Mälarparken så omsluts du av den. Skogen är alltså något annat än naturmark och parkmark. Och skogen är definitivt inte vilket grönområde som helst. Men från stadsplanerare och arkitekter hör man allt oftare hur dessa fyra kvalitéer av »grönytor« används synonymt. Medvetet missvisande.

     Man kan inte ersätta skogsmark – eller naturmark eller parkmark för den delen – med grönytor. Även om stadsplanerarna vill få oss att tro det.

     Mälarparken är full med arter som signalerar god livsmiljö för människor, växter och djur. Bävern (som var utrotad i Sverige för hundra år sedan) har återvänt till Alviks stränder. Döda träd drar till sig insekter, som skapar ett variationsrikt fågelliv. Visste du att en hackspett äter tusen myggor per dag? Vedtickan på tallstammen berättar att vi befinner oss i vad som definitionsmässigt når upp till kriterierna för urskog.

 Talltickan signalerar urskog. Tallarna i Mälarparken är 200 år gamla.

 

Gammal tall är så gott som utrotad söder om Dalälven. På landsbygden avverkas den redan vid 63 års ålder. Men runt Stockholm, utanför stenstaden, finns det fortfarande ett grönt bälte med riktigt gamla ekar och tallar. Vi som bor här tänker inte på det, vi är så vana vid att se gammal tall. Men ur ett nationellt perspektiv är tallarna i Bromma mycket ovanliga. Här, i Mälarparken, är de kanske 200 år. Och det är här tallarna låter oss ta del av sina ekosystemtjänster.

Naturen gör oss värdefulla tjänster
Allt det här är exempel på ekosystemtjänster, exempel på värden som naturen ger tillbaka till oss människor och som bidrar till vårt välbefinnande. Tyvärr beaktar vi inte dessa värden när vi sätter marknadspriser på bostäder – förrän den dag då ekosystemtjänsterna störs eller uteblir. Men genom att värdera naturens ekosystemtjänster synliggör vi hur människans välbefinnande är beroende på en fungerande natur. Läs mer på Naturvårdsverkets hemsida.

    Även i naturmark och parkmark levererar naturen betydande ekosystemtjänster till medborgarna. Konsultföretaget Calluna gjorde – på de boendes bekostnad – en förtjänstfull naturvärdesinventering av skogen vid Stora Mossens backe för några år sedan. Den bidrog säkert till att en stor del av skogen sparades och fem av tio höghus ströks från ritbordet.

Regeringen har bestämt
att »… senast 2018 ska betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden och politiska avvägningar.«

Stockholms miljöprogram lyfter fram
att stadsbyggandet bör »… ta hänsyn till förutsättningar för biologis mångfald och ekosystemtjänster.«

 

Ändå har Exploateringskontoret – åter – ritat tjocka röda streck över ett stort värdefullt naturområde i Bromma som utan tvekan levererar mycket stora ekosystemtjänster till medborgarna.

South of Västerled – här vill exploaterinskontoret avstå från fria ekosystemtjänster.
 
De boende längs exploateringsområdet har bildat en opinionsgrupp med egen hemsida.

Gilla Gröna Västerled på Facebook.

 

Grönytor och grönytor
Trycket på politikerna och tjänstemännen att förtäta är nu så stort att språkbruket når nya orwellska höjder. Offra en skog och kompensera med gräsmattor. Grönyta som grönyta. Så här skriver konsultbolaget WSP i en rapport till Stadsbyggnadskontoret: »Planerar man smart [min kursivering] är det fullt möjligt att minska mängden grönytor och samtidigt skapa en stad som faktiskt upplevs [min kursivering] grönare.«

Kunskapen finns – men den används inte
Stadsbyggnadskontoret beställde så sent som 2015 en Kartläggning och analys av ekosystemtjänster i Stockholms stad. Rapporten är skriven av det välrenommerade konsultföretaget Calluna. Kartläggningen innehåller många goda argument mot förtätningen av trädgårdsstaden, men den går inte att hitta på kommunens hemsida.

     Jag har rapporten som pdf och kan mejla den om du är intresserad. Den är 75 sidor och väger 8 MB. 

Anders Tranberg Mälarparken
1 kommentar
Anonym

Hej,
Jag tar tacksamt emot rapporten i pdf!
Maila mig på cecilia.harell@gmail.com
Mvh,
Cecilia Harell

Svar: Har skickat rapporten mejlat rapporten till dig i gad 9/7./Christian Reimers
barabromma.blogg.se