I stället för att acceptera MÖD:s dom har Brf Terrasserna (Jan Gutestam) under 2016 inkommit med en tredje bygglovsansökan för samma fastighet, dvs en tredje bygglovsansökan för den byggnad (huskropp C) som redan är byggd. Och för tredje gången godkänner Stadsbyggnadsnämnden en i det närmaste identisk bygglovsansökan. Ett ord har ändrats på byggnadsritningen: plan 1 kallas nu för »källare« och inte längre för »sovrum/allrum« (som det benämndes i bygglov 1 och 2, liksom även i mäklarens säljmaterial).

     En granne överklagar beslutet till Länsstyrelsen och undrar retoriskt: 

     »Är syftet att rädda sina egna [Stadsbyggnadsnämndens egna] beslut, som ju visat sig felaktiga? Vad är det för rättssäkerhet då det beslut som Mark- och miljööverdomstolen fattat kringgås? Vad har detaljplanen för syfte och värde och varför följer man inte sitt eget beslut?

 

Därmed kommer vi i kontakt med en juridisk delikatess, begreppet litispendens (av latinets lis pendens,  pågående mål). Litispendens är en processrättslig princip som säger att om samma fråga redan har prövats i annat mål får den ej tas upp till ny prövning. Den ska avvisas. Men det tycker alltså inte Stadsbyggnadsnämnden. De ger byggherren (och sig själva) ytterligare en chans.

 

Men håll i hatten. Årendet har därefter tagit fler nya vändningar.

     Stadsbyggnadsnämndens tredje bygglovsgodkännande (i november 2015) följdes alltså av grannarnas överklagande till Länsstyrelsen (i december 2015). Länsstyrelsen avvisade dock denna överklagan och tillstyrkte bygglovet (i mars 2016). 

     Därefter inkom grannarna med en överklagan av Länsstyrelsens beslut, men överklagan bedömdes ha inkommit för sent och ogillades.

 

Och nu kommer vi fram till ännu ett juridiskt begrepp: återtagande av försutten tid. 

     Grannarna inkom nu med en begäran om att tidsfristen för överklagandet skulle börja löpa igen. Och de fick okej! Själva handlingen godkändes, dvs bedömdes ha inkommit. Enligt Länsstyrelsens jurist ska överklagan behandlas senare under våren.

     Ärendet kan följas via kommunens hemsida. Diarienumret är 2015-15239. Fortsättning följer.

 

Snurrigt? Ja, det är väl bara förnamnet. Men vad är problemet? Jag kan inte se annat än att politikerna sitter på lösningen. Trädgårdsstaden behöver ett förstärkt skydd. Det krävs politisk vilja och politiska beslut att täppa till de blottor som byggherrar hittar i hundraåriga detaljplaner. Det var naturligtvis aldrig meningen att det skulle bo fyra familjer på varje tomt i trädgårdsstaden. Inför tillfälliga regler. Skapa nya. Annars har vi snart ingen trädgårdsstad kvar.