Mer nyckfull rättskipning?

Appropå förra blogginlägget (att samma domstol dömer olika i Enskede och Äppelviken), hörde en läsare av sig och frågade om jag visste vad som händer på Majvägen 12. Eller snarare, varför inget händer där.
     Så här skrev jag i ett blogginlägg den 22 maj:
     »Men på Majvägen 12 hann man både färdigställa och sälja fyra bostadsrätter – ja köparna hann till och med flytta in i sina nya lägenheter – innan Mark- och miljööverdomstolen upphävde bygglovet (husen var både för stora och för höga). Bostadsrättsföreningen är alltså ett svartbygge, som – om man följer lagen – ska återställas (dvs rivas).«
 
Ja, varför har inte fastigheten återställts till ursprungligt skick?, undrade läsaren. Jag blev själv nyfiken på svaret och efter några mejl och samtal hamnade jag till slut hos en hjälpsam jurist på Länsstyrelsen. 
 
Tvisterna runt ombildningen av Majvägen 12 till fyra bostadsrätter har pågått i fem, sex år, minst. Stadsbyggnadsnämnden har beviljat två bygglov (2011 och 2014), vilka båda har överklagats till högsta instans, Mark- och miljööverdomstolen (MÖD). Striden i samtliga processer har gällt höjden på tillbyggnaden, »huskropp C«, och hur många våningar som tillbyggnadaden anses ha. Planbestämmelserna tillåter 7,5 meter och 2 våningar.
     MÖD har bedömt att huskropp C är för hög och har 3 våningar. Därmed strider bygget mot detaljplanen och bygglovet har upphävts retroaktivt. Så här ser huskropp C ut i dag:
Hur högt är huset? Ja, det beror på från vilken punkt på tomten man mäter. Har huset endast två våningar? Ja, det beror på hur man räknar. Bild ut grannarnas överklagan till Länsstyrelsen.
 
I stället för att acceptera MÖD:s dom har Brf Terrasserna (Jan Gutestam) under 2016 inkommit med en tredje bygglovsansökan för samma fastighet, dvs en tredje bygglovsansökan för den byggnad (huskropp C) som redan är byggd. Och för tredje gången godkänner Stadsbyggnadsnämnden en i det närmaste identisk bygglovsansökan. Ett ord har ändrats på byggnadsritningen: plan 1 kallas nu för »källare« och inte längre för »sovrum/allrum« (som det benämndes i bygglov 1 och 2, liksom även i mäklarens säljmaterial).
     En granne överklagar beslutet till Länsstyrelsen och undrar retoriskt: 
     »Är syftet att rädda sina egna [Stadsbyggnadsnämndens egna] beslut, som ju visat sig felaktiga? Vad är det för rättssäkerhet då det beslut som Mark- och miljööverdomstolen fattat kringgås? Vad har detaljplanen för syfte och värde och varför följer man inte sitt eget beslut?
 
Därmed kommer vi i kontakt med en juridisk delikatess, begreppet litispendens (av latinets lis pendens,  pågående mål). Litispendens är en processrättslig princip som säger att om samma fråga redan har prövats i annat mål får den ej tas upp till ny prövning. Den ska avvisas. Men det tycker alltså inte Stadsbyggnadsnämnden. De ger byggherren (och sig själva) ytterligare en chans.
 
Men håll i hatten. Årendet har därefter tagit fler nya vändningar.
     Stadsbyggnadsnämndens tredje bygglovsgodkännande (i november 2015) följdes alltså av grannarnas överklagande till Länsstyrelsen (i december 2015). Länsstyrelsen avvisade dock denna överklagan och tillstyrkte bygglovet (i mars 2016). 
     Därefter inkom grannarna med en överklagan av Länsstyrelsens beslut, men överklagan bedömdes ha inkommit för sent och ogillades.
 
Och nu kommer vi fram till ännu ett juridiskt begrepp: återtagande av försutten tid
     Grannarna inkom nu med en begäran om att tidsfristen för överklagandet skulle börja löpa igen. Och de fick okej! Själva handlingen godkändes, dvs bedömdes ha inkommit. Enligt Länsstyrelsens jurist ska överklagan behandlas senare under våren.
     Ärendet kan följas via kommunens hemsida. Diarienumret är 2015-15239. Fortsättning följer.
 
Snurrigt? Ja, det är väl bara förnamnet. Men vad är problemet? Jag kan inte se annat än att politikerna sitter på lösningen. Trädgårdsstaden behöver ett förstärkt skydd. Det krävs politisk vilja och politiska beslut att täppa till de blottor som byggherrar hittar i hundraåriga detaljplaner. Det var naturligtvis aldrig meningen att det skulle bo fyra familjer på varje tomt i trädgårdsstaden. Inför tillfälliga regler. Skapa nya. Annars har vi snart ingen trädgårdsstad kvar.
––––––––––––––
PS
Vill du veta när nästa blogginlägg publiceras? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
 
2 kommentarer
Anonym

Är det inte dags att koppla in Uppdrag Granskning

Carl Lange

Du verkar blandar ihop lis pendens och res judicata. Lis pendens är hinder mort ny pröving när att annat mål pågår. Res judica - det jag tror du menar - är hinder mot ny prövning när ett tidigare mål vunnit laga kraft. Inom förvaltningsrätten (tex PBL) brukar man inte ta hänsyn till res judicata, bara lis pendens.

Svar: Carl,tack för dina kommentarer. Jag har inga skäl att misstro dem, därtill är mina juridiska kunskapar för elementära, så jag publicerar ditt inlägg som det är. Som en sakupplysning. Men frågan i inlägget kvarstår: hur kan man gång efter gång få söka nytt bygglov för en byggnad som redan är uppförd och som i högsta instans bedömts strida mot detaljplanen?
barabromma.blogg.se