Smygläsning ur den kommande boken På spaning efter Brommas historia

 

Vad mynten berättar
1967 påträffade tre fjortonåriga pojkar en myntskatt i Äppelviken. Fyndet gjordes på Borgbergets östra sida, nedanför promenadvägen längs vattnet. Skatten, som bestod av sexton mynt, lämnades för inlösen till Kungl. Myntkabinettet. Mynten visade sig vara från 1300-talet. Tretton så kallade brakteater, en örtug från Albrekt av Mecklenburgs tid (1338–1412), en vitten från den nordtyska hamnstaden Wismar och en brakteat från den medeltida riddarorden Tyska orden.

Mynten låg under en sten. Pojkarna hade haft en lektion i hävstångsteknik i skolan. Nu testade de tekniken och välte undan ett block som rullade ner i vattnet. Under stenen låg mynten! De tyckte först att mynten såg ut som snäckskal. Mynten tvättades i ett handfat på skolan. Det var nio hela silvermynt och sju fragment. Myntkabinettet gav pojkarna 150 kronor i ersättning – en stor summa på den tiden. Följande mynt påträffades:

1-7. Sju brakteater med krönt huvud.

8–12. Fem brakteater med krönt S.

13. En brakteat med krönt M.

14. En örtug, Albrekt av Mecklenburg.

15. En Vitten, 1379–1387.

16. En brakteat med kors (Tyska orden).

1.   2.   3.

1. Brakteat med krönt huvud. 2. Brakteat med krönt S. 3.Vitten från Wismar. Just dessa mynt tillhör inte skatten från Borgberget i Äppelviken, men de är snarlika och präglade vid samma tid, i slutet av 1300-talet. Klicka på mynten för större bild. Foto: Wikipedia.

 

Brakteater myntades från 1300-talets slut till 1500-talets början. Mynt 16 är en brakteat med kors. Myntet hänförs till Tyska orden, en kristen riddarorden som grundades av köpmän från Bremen och Lübeck. Det skedde 1189–1190, under det så kallade »tredje korståget« till Jerusalem.

Ordens funktion var ursprungligen sjukvårdande. Från 1198 blev Tyska orden även en en militär orden. Medlemmarna bar svart kors på vit klädnad. Tyska orden förlade på 1200-talet sin verksamhet till Östeuropa, Transsylvanien. År 1225 utvisades Tyska orden därifrån och flyttade till Polen. Orden hade också områden i mellersta och södra Tyskland. Gotland ingick i Tyska orden åren 1398–1408. Tyska orden var en politiskt heterogen ordensstat med biskopar som självständigt styrde stora landområden. Tyska orden upplöstes av Napoleon år 1809 men återupprättades i Wien år 1834 som en kyrklig orden med verksamhet inom sjukvård och välgörenhet.

 

Vad var mynten värda?
Myntkabinettet har daterat mynten till andra hälften av 1300-talet. Sannolikt är vittenmyntet också präglad i slutet av 1300-talet. Men vad var mynten värda?

De 13 brakteaterna hade samma värde som 13 penningar. En örtug motsvarade 8 penningar, en vitten nästan detsamma och myntet från Tyska orden kanske 2 penningar. Det sammanlagda värdet uppgick alltså till cirka 32 penningar. Dagslönen under 1300-talet var omkring 8–16 penningar. En värphöna kostade 24 penningar. Borgbergsskatten var alltså ingen förmögenhet.

 

Och varför gömdes de?
Frågan är varför mynten gömdes? Finns det kanske fler fynd under stora stenar i närheten? Gömdes de under olika stenar av säkerhetsskäl? Inträffade något farligt som gjorde det nödvändigt att gömma mynten på en avsats ungefär 7 meter ovanför den dåtida strandlinjen? Flydde de som gömde mynten sjövägen från Borgberget? Har armborstpilarna som påträffats på berget något samband myntskatten? Gömdes mynten med anledning av ett anfall mot Borgberget?

Under senare delen av 1300-talet var det oroliga tider i denna del av landet. Kung Albrekt av Mecklenburg togs 1389 tillfånga av drottning Margareta och Vitaliebröderna härjade i Östersjön. Vitaliebröderna var sjörövare. De stödde Albrekt och hans allierade i Stockholm. Vitalianerna etablerade sig i hela Östersjöområdet – från Finska viken till Nordsjön. De angrep vanliga handelsskepp, beslagtog laster och dödade besättningarna. Vitalianerna erövrade Visby 1394. Gotland blev bas för sjörövarna. Albrekt frigavs 1395 efter en överenskommelse med drottning Margareta på Lindholmens borg. Stockholm pantsattes till hanseaterna.

Någon eftersökning har inte gjorts där skatten påträffades eller under stenar i närheten. Tanken var att Bromma Hembygdsförening skulle göra en efterundersökning. Vattensållning av fyndplatsen kunde ha utförts.

 

Fyndplatsen hålls hemlig!
Min [Nils Ringstedts] ansökan om grävningstillstånd avslogs 2006 av Länsstyrelsen i Stockholm. De krävde att en grävande institution skulle utföra undersökningen. Vidare krävdes en vetenskaplig grund för att erhålla tillstånd. En konserverande institution måste också kopplas in. Eftersom inga av de institutioner jag tillfrågade var intresserade måste fyndstället hållas hemligt!

 

– – – – –

Den här texten ingår i Nils Ringstedts kommande bok På spaning efter Brommas historia.