En läsare uppmärksammade mig på en etthundra år gammal Brommakarta. Hela kartan finns publicerad på Stockholmskällan. Sök på »Äppelviken 1917–1922«, eller ladda ner den här.

 

 

Äppelviken är trädgårdsstadens äldsta stadsdel. Stockholms stad förvärvade egendomarna Alvik och Äppelviken år 1908. Den första stadsplanen för Äppelviken fastställdes 1910 och de första villorna uppfördes 1913. Den här kartan har tillkommit några år senare. De gråa ytorna markerar bebyggda tomter, men många planerade tomter var fortfarande obebyggda när kartan färdigställdes. 

 

Stadsdelen planerades att få en mer västlig utbredning (Stora Mossen blev en egen stadsdel först några år in på 1930-talet). Längre västerut, mitt i skogs- och jordbrukslandskapet syns Stora Mossens gård som uppfördes på 1770-talet och revs 1935 för att ge plats åt Bromma Läroverk (Bromma gymnasium). Även Lilla Mossen, ett torp i sluttningen ner mot nuvarande Abrahamsberg, är utritat på kartan. Det framgår även att mossen (platsen för koloniträdgårdarna) hade en avrinning i form av en ganska bred bäck ner mot Lillsjön.

 

Vi zoomar in på Alléparken. Tolvans första hållplats efter Alvik anlades här 1914 (HPL).

 

Kvarteret Drivbänken (med de engelska radhusen) är inritat. De uppfördes 1919–1920. Tomten Ärilen 4  är fortfarande obebyggd. Där (med nuvarande adress Västerled 6) låg torpet Asplund under 1700-talet. Det revs i mitten av 1800-talet (skriver Nils Ringstedt i sin bok På spaning efter Brommas historia). Frågan är varför Asplundsvägen i dag har sin sträckning så långt västerut? Radhusallén fick väl sitt namn när radhusen var färdigbyggda, men gatan har ännu inte fått sitt nuvarande namn på den här kartan. Kan Radhusallén ha varit den urspungliga Asplundsvägen? Den leder ju rakt fram till platsen för det forna torpet.

 

Annars känns Västerleds sträckning igen. Men Västerledstorget tycks ha kalllats för Ygbergs torg från början. Herman Ygberg var ingenjör och stadsplanerare. Han skapade Stockholms första trädgårdsstäder i Enskede och Bromma. Så småningom fick han en egen gata uppkallad efter sig i Smedslätten, men 1922 kallades Herman Ygbergs väg fortfarande för Ålstensvägen. Mer om det i nästa blogginlägg.