- september 2019

Ett par ljuspunkter i bygglovsbedrövelsen

En konsekvens av att Stadsbyggnadskontoret fattar felaktiga beslut är att andra får lägga ner tid och arbete på att rätta till. Det finns många exempel från trädgårdsstaden i Bromma där enskilda medborgare har lagt ner arbetsveckor för att överklaga. Därmed sätts nya myndigheter och domstolar i arbete, vilket kostar samhället avsevärda belopp.
 
Ett byggnadslov i SBK kan överklagas till Länsstyrelsen. Ett beslut i Länsstyrelsen kan överklagas hos Mark- öch miljödomstolen. Slutligen kan en dom i Mark- och miljdomstolen – efter beviljad prövning – överklagas till Mark- och miljööverdomsstolen. En dom i MÖD kan inte överklagas, utan vinner laga kraft direkt. Ärendets väg från SBK till MÖD kan ta flera år och sätter dussintals tjänstemän i arbete. Tillsammans kan de tvingas producera hundratals sidor av utredande och argumenterande text.
 
Så snart en högre instans underkänder ett bygglov kan dock byggherren inkomma med en revidad ansökan, vilket gör att processen börjar om från början igen. I fallet Majvägen 12 lämnades nya bygglovsansökningar in gång på gång av byggherren Jan Gutestam, det sista efter det att MÖD hade inhiberat bygglovet en fjärde gång, långt efter det att byggnaderna både var uppförda och lägenheterna sålda.
 
Följande två exempel är mer positiva. Jag vill här passa på att rikta ett stort tack för tips och bra underlag. Det är många egagerade Brommabor som bidrar till denna blogg. Fortsätt så!
 
I Smedslätten
i kvarteret John Blund (Alviksvägen 128, 130 och Sunnderdalsvägen 9) pågår en långdragen tvist mellan byggherren Johan Gahm och de övrga gannarna i kvarteret. Hittills har två bygglovsansökningar och en rivningslovsansökan underkänts. Byggherren har köpt tre (!) villor i kvarteret och vill konvertera dem till lägenheter. I den senaste ansökan vill han bygga till villorna med var sin överdimensionerad tillbyggnad i vilkel in mot trädgården. Varje fastighet ska rymma fyra lägenheter, tillsammans tolv bostadsrätter. Fruktträd, buskage och gräsmattor ska bort och ge plats för tolv P-platser och tolv sopkärlsplatser.
Kv. John Blund har elva fastigheter där trädgårdana bildar ett stort gemensamt uterum i mitten av kvarteret. Byggherren vill dela av utreummet och ta tre av trädgårdarna i anspråk för tillbyggnader, P-platser och sopkärlsuppställningar. Dessutom ställs tillbyggnaderna i vinkel mot huvudbyggnaderna, helt i strid med detaljplanens bestämmelse om tillbyggnad ska ske i »byggnadslinjen». Bild ur bygglovsansökan.
 
Glädjande nog har Stadsbyggnadskontoret redan givit ett negativt förhandsbesked. De skriver så här i sitt utlånande den 30/8:
 
»Ert förslag överensstämmer enligt vår bedömning inte med de mål staden har för sin planering. Fastigheterna ligger inom Smedsslätten som är en representativ trädgårdsstad från 1920-talet där tidens rådande stadplaneideal och arkitekturideal tydligt går att utläsa. Förslaget bedöms inte vara lämpligt med hänsyn till att området som helhet är utpekad som en särskilt värdefull kulturmiljö och att den sökta åtgärden kommer att förändra områdets karaktär. Ansökan avviker från gällande detaljplans bestämmelse om att byggnad ska förläggas på i planen angiven byggnadslinje, en viktig karaktär för trädgårdsstadens helhet.
 
Ansökan kommer inte att föranleda någon ytterligare åtgärd från vår sida om inte Ni skriftligen, senast den 25 sept. 2019, begär att få frågan prövad av stadsbyggnadsnämnden. Därefter avskrivs ärendet.«
 
Äras den som äras bör. Det är SBK:s handläggare Karin Norlander som skrivit det glasklara förhandsbeskedet (efter tre års överklaganden från de boende i kvarteret och åtskilliga vändor i domstolar av alla digniteter). Bra, Karin! Men visst är det sorgligt att det ska vara så svårt att fatta riktiga beslut.
 
I Ålsten
har Länsstyrelsen (30/8) upphävt ett bygglov för Brötvägen 7. Grannarna överklagade Stadsbyggnadskontorets beslut för nästan ett år sedan och nu har Länsstyrelsens kvarnar malt färdigt. Beslutet är åtta sidor långt och tar fasta på att den tänkta åtgärden »strider mot förvanskningsförbudet för byggnader och bebyggelseområden (8 kap. 13 och 17 §§ PBL) och kraven vad gäller landskapsbild, natur- och kulturvärden på platsen och intresset av god helhetsverkan (2 kap. 6 § första stycket 1 PBL) samt kravet på att bebyggelseområdets särskilda historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden ska skyddas och att ändringar och tillägg i bebyggelsen ska göras varsamt så att befintliga karaktärsdrag respekteras och tillvaratas.«
 
Men det är förödande att man inte kan lita på SBK:s bedömningar. De gör fel hela tiden. På grund av inkompetens? Lättja? Eller orimlig arbetsbelastning? Ibland får jag för mig att SBK släpper igenom byggloven som ett test, för att utredningsarbete och kostnader ska hamna på andra konton. Och medborgarnas arbete är ju till och med gratis.
 
Bromma är Stockholms snabbast växande stadsdel. I mitten av 2020-talet beräknar stadsdelsnämnden att det bor bortåt 100 000 personer i Bromma. Om Bromma vore en egen kommun, skulle den vara en av de tjugo största i Sverige. Ändå har vi bara en Byggnadsnämnd med tretton ledamöter för Stockholms sammanlagt fjorton stadsdelar. Bromma skulle behöva en egen Byggnadsnämnd.
 
–––––––
Klicka på annonserna för mer info
 
 
 
0 kommentarer