För en tid sedan fick jag en skrift med titeln Äppelviken – en stadsdel i Bromma i min hand. Häftet är en uppsats i folklivsforskning som lades fram vid Stockholms universitet 1970. Författare är Anna Blume.

 

Mellan raderna förstår jag att Annas föräldrar flyttade in i Äppelvikens gård (Äppelviksvägen 31) 1955. I sin uppsats berättar Anna om hur det var förr i Äppelviken och hon bjuder läsarna på många intressanta och deltajrika anekdoter som hon fångat upp från äldre Äppelviksbor. Anna urskiljer tre tidsepoker. Den agrara (ca 1750–1870), sommarnöjesperioden (ca 1870–1910) och villaepoken (ca 1910–1970).

 

Jag har tagit mig friheten att göra Anna Blumes uppsats tillgänglig på Trädgårdsstadsföreningen hemsida. Läs hela uppsatsen här. (Anna, om du läser det här och misstycker. Mejla en rad till mig så kan jag avpublicera den.)

 

Anna Blume hade alltså ett femtioårigt perspektiv på boendemiljön i Äppelvikens trädgårdsstad. Sen uppsatsen skrevs har det gått ytterligare femtio år. Vid en läsning 2020 fäster jag mig särskilt vid författarens farhågor i slutordet. Anna oroas där över förtätningen i trädgårdsstaden och citerar ur en alldeles färsk artikel i Svenska Dagbladet. Hon skriver:

»Villorna bort? Experterna har ställts inför ett problem när det gäller villorna i Gamla Enskede och Äppelviken. Skall man gå in för rivningsmetoden och bygga nya villor eller skall de gamla rustas?  Kanske är det dags att förtäta områdena, dvs att slopa villorna och lägga höga och halvhöga flerfamiljshus i områdena. I de flesta fall är villorna från 20-talet, men de har år efter år rustats upp. Den gamla villabebyggelsen framtid får teknikerna lämna åt politiken.«

Visst låter det bekant!

Tack vare att SvD har digitaliserat varje tidningsutgåva sen 1874 kan du nu enkelt hitta den citerade artikel på nätet.