Tranebergsbron

I dag, den 23 februari 2016, är det exakt 85 år sedan Stockholms stadsfullmäktige beslutade att låta bygga en ny modern bro över Tranebergssundet. En bro som skulle överträffa alla andra. I sin längd, i sin skönhet och i sin djärvhet. Att det var den 23 februari 1931 står att läsa på en minnessten vid brons västra fäste. 
 
Foto: Holger Ellgaard, Wikipedia
 
När bron invigdes, den 31 augusti 1934, hade man gjutit världens dittills längsta valvbåge i betong, med en spännvidd av 181 meter. Paul Hedqvist ritade det mäktiga brospannet. Samme Hedqvist som även satte sin funktionalistiska prägel på flera andra landmärken i Stockholm, som Västerbron och Skatteskrapan, liksom på Per Albin-radhusen längs Ålstensgatan.
     I ett tidigare blogginlägg har jag berättat om en nyupptäckt bildsamling med cirka 300 svartvita fotografier från trädgårdsstadens pionjärtid. Fotografen, Gustaf Bergh, bodde på Snäckvägen i Äppelviken från 1914 till 1947 och med sin kamera dokumenterade han nästan allt han såg. Den här bilden är väl häftig!
 
 
Brons stålskelett tillverkades på Ekensbergs varv vid Gröndal och transporterades på pråm till Tranebergssundet. Konstruktionen fästes i klipporna vid Kristineberg och hölls i lämplig vinkel med hjälp av det höga pråmtornet. I bakgrundens syns fabriksområdet vid Svartvik och skorstenarna till Sandviks lim- och benmjölsfabrik.
 
 
Så kommer den andra halvan av stålkonstruktionen på plats. Den fästs på Tranebergssidan och förenas på hög höjd med stöd från pråmtornet. Flaggorna fläktar i vinden!
 
 
Så täcks stålkonstruktionen med ett skal i betong. Djärv ingenjörskonst förenas med skön linjeföring när Kungsholmen kopplas samman med Brommalandet i en ny permanent förbindelse. Och Gustaf Bergh är på plats med sin kamera. Där det händer, när det händer.
 
I nästa blogginlägg ska jag visa några av Gustaf Berghs  bilder från broinvigningen.
Gustaf Bergh
1 kommentar
Jan Ulvås

Hej, vi pratades vid tidigare idag om brokonstruktionen. Dessvärre måste jag meddela att det står fel i ditt inlägg. Det var inte ett stålskelett som uppfördes, utan en stålkonstruktion som användes som stöd vid gjutningen. Denna stålkonstruktion togs sedan bort efter gjutningen och kläddes alltså inte in i betong som du har skrivit. Källa: Den nya Tranebergsbron och dess tillfarter 31 aug 1934.
Med vänlig hälsning
Jan Ulvås

Svar: Jan,Tack för ditt påpekande om Tranebergsbrons konstruktion (i mitt blogginlägg den 23/2 2016). Jag böjer mig för sakkunskapen, men kan nu inte påminna mig varifrån jag fick den felaktiga uppgiften. Ty jag har inte kommit på det själv, så långt sträcker sig inte mina ingenjörskunskaper. Men tack för rättelsen. Nu vet vi mer om vår vackra bro.
/Christian Reimers
barabromma.blogg.se