Som en förberedelse inför seminariet på Bromma gymnasium i morgon (26/3) gick min styrelsekollega i Trädgårdsstadsföreningen,
Torbjörn Nilsson, och jag en lång söndagspromenad i Ålstensskogen med
Anders Tranberg från Stockholms Naturskyddsförening. Anders är en av deltagarna i panelen på tisdagens seminarium.
Den grönblå majoriteten i Stadshuset har ju föreslagit Ålstensskogen som nytt naturreservat. Vi tog oss fram genom urskogen i tre timmar. Vi hittade ett ormvråksbo, observerade korp och duvhök. Noterade grodromsrika kärr och vattensamlingar. Och så mätte vi upp flerhundraåriga granar och tallar. Den här tallen är mer än trehunda år gammal, bedömde Anders Tranberg.
Trädkramare i Ålstensskogen. Torbjörn Nilsson och Anders Tranberg.
Men vi såg även spår efter andra aktiviteter i Ålstensskogen. Just nu genomförs ett »trygghetsprojekt« längs elljusspåren. Det är rena skogsskövlingen som pågår. Torbjörn Nilsson upptäckte det av en händelse när han var ute och sprang i förra veckan. Här berättar han om sina iakttagelser i ett mejl till Åsa Otteklint, parkingenjör på Bromma Stadsdelsförvaltning:
All föryngringstillväxt av tall och gran är avverkad i en remsa ungefär tio meter från spåret. Större äldre granar fälls slumpvis längre in i skogen. Undervegetationen tas bort helt och äldre björkar och andra lövträd som kämpat sig upp i barrskogen tas ned.
Resultatet blir ett landskap utan föryngring eller undervegetation. Ett landskap som länge varit i naturlig balans. När lövträden sågas ned ökar risken för spridning av bränder. Vi har nyligen haft två bränder i skogen. Den härliga atmosfären i en mycket gammal skog förstörs av fula stubbar och uppväxande sly.
Det är högst tveksamt om åtgärderna ger någon ökad trygghet. Under den mörka årstiden är det kolsvart runt spåret och inget för den som är mörkrädd. För oss andra är mörkret charmen med ett elljusspår. Och under den ljusa årstiden är mörkret överhuvudtaget inget problem.
Engångsåtgärder som detta »trygghetsprojekt« är en felaktig och kortsiktig satsning. Sågar man av en lönnstam med 15 cm i diamanter, så blir det minst tio rotskott med en årlig tillväxt på en meter per år och skott. Det hade varit bättre att låta bli.
Högst teksamt om avverkningen ger ökad trygghet i motionsspåret. Denna och följande bilder, foto: Torbjörn Nilsson.
Motionsspåret passerar nära ett större kärr med vackra granar och en och annan magiskt reslig asp. Området beskrivs som »John Bauerlikt« i en skildring av Edward Wibeck från 1945 och det påståendet stämmer även idag. Det vore mycket olyckligt om något av dessa magnifika stora träd avverkades.
John Bauerlika miljöer i Ålstensskogen.
Klicka på bilderna och titta närmare.
__________
PS.
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
