Många särskilt skyddsvärda träd i Bromma

I dag, den nittonde, är det min födelsedag. Jag fyller inte jämt, men något mer sällsynt – ett primtal! Den vackra okoberdagen inspirerar till en lång morgonpromenad och några reflektioner om träden i trädgårdsstaden.

Torbjörn Nilsson, min styrelsekollega i Trädgårdsstadsdföreningen, tipsade nyligen om en intressant sida på Naturvårdsverkets webbplats. Sidan handlar – bokstavligen – om att inte se skogen för alla särskilt skyddsvärda träd. Och till hjälp att skärpa blicken förklarar Naturvårdveket vad som definierar begreppet Särskilt skyddsvärda träd.

För oss som bor i trädgårdsstaden blir det en ganska överraskande läsning. Jag visste inte att det faktiskt växer skyddsvärda träd i nästa vartenda kvarter här i Bromma. I andra delar av landet är träden tämligen sällsynta, men i närförorterna runt stenstaden Stockholm är de däremot vanliga.

Med särskilt skyddsvärda träd avses mycket gamla träd och grova hålträd av naturligt förekommande trädslag. Dessa träd har stor betydelse för bevarandet av biologisk mångfald och för att uppfylla flera av riksdagen antagna miljökvalitetsmål.

  • Jätteträd. Levande eller döda träd som är grövre än en meter i diameter på det smalaste stället under brösthöjd.
  • Mycket gamla träd. Levande eller död gran, tall, ek och bok som är äldre än 200 år. Övriga trädslag som är äldre än 140 år.
  • Grova hålträd: Levande eller döda träd som är grövre än 40 cm i diameter i brösthöjd med utvecklad hålighet i huvudstammen.

Förekomsten av grova, gamla och ihåliga träd är i många fall avgörande för hotade arters överlevnad. Ju äldre och grövre ett träd blir, desto fler arter kan det utgöra livsmiljö för. Grov bark, solexponerad ved och håligheter i stammarna utgör grunden för trädens stora biologiska mångfald. Eken är det trädslag som hyser flest arter, över 1500, varav mer än 500 utgörs av hotade arter.

Att fälla, toppkapa eller kraftigt beskära ett särskilt skyddsvärt träd, kräver marklov och att åtgärden anmäls för samråd. Ofta krävs marklov om stamdiametern överstiger 15 cm. Stockholms stad har dock ytterst knapphändiga upplysningar på sin hemsida. Däremot har Nacka kommun en mycket bra sida med riktlinjer om träd och trädfällning.

Stockholms äldsta tall står i Ålstensskogen. Torbjörn Nilsson, Västerleds Trädgårdsstadsförening (till vänster), och Anders Tranberg, Stockholms Naturskyddsförening, bedömer att den är cirka 400 år gammal. Foto: C.R.
 
Linden vid vid Äppelviksskolan – ett särskilt skyddsvärt jätteträd vars stubbe mäter cirka en meter i diameter – avverkades trots att den var helt frisk. Foto: Torbjörn Nilsson.
 
Den här flerhundraåriga eken, även den över en meter diameter i diameter, fälldes 2017 för att ge plats för nya bostadsrätter vid Nyängsvägen. Ironiskt nog dog marknaden strax därefter. Bygget har aldrigt påbörjats. Foto: C.R.
 
Själv bor jag i Stora Mossen. Utanför min dörr på Grävlingsvägen har jag inom synhåll ett tiotal tallar som uppfyller kriterierna för »mycket gamla träd«. I skogsområdet ner mot tunnelbanan kan jag se ytterligare ett femtiotal lika gamla träd, alla »särskilt skyddsvärda«, enligt Naturvårdsverket.
 
Vi är lyckligt lottade här i trädgårdsstaden. När stadsdelen skapades, sparades skogsområden och parkmark. Längs gatorna bevarades många höga tallar för att ge karaktär åt området. När Äppelviken byggdes (på tiotalet) lät man de höga, gamla träden stå kvar inne på tomterna.
 
Här behövs inga trädkramare, träden kramar varandra! Se hur eken omfamnar tallen med sina grenar (högt upp till höger). Träden växer i korsningen Västerled/ Nyängsvägen. Foto: C.R.
 
Delaljförstoring av de kramande träden (ovan).
 
I dag gör oss träden stora tjänster utan att vi tänker på det. Minns det när du stönar över alla kottar, barr och löv på gräsmattan. Så här fint – nästan poetiskt – skriver Nacka kommun om träden på sin hemsida:
 
»Träd och högre vegetation har stort värde för närmiljön och ger gynnsamt lokalklimat då de skyddar bebyggelse från starka vindar, ger svalka varma sommardagar och mildare klimat vintertid.
     Träd kan dämpa trafikbuller, rena luften från partiklar, ta upp koldioxid och släppa ut syre. Syremängden från ett träd motsvarar en persons syrebehov och 25 träd kan ta upp en bils koldioxidutsläpp.«
 
–––––––
Klicka på annonsen för mer info
 
PS.
Vill du läsa nästa blogginlägg? Gilla bloggens Facebooksida, så får du en automatisk påminnelse.
0 kommentarer