SFA är Stockholm Vattens stora projekt för att öka kapaciteten och förbättra reningen i stockholmarnas avloppssystem. Projektet innebär att all avloppsrening centraliseras till Henriksdal, och att det fullt funktionsdugliga reningsverket i Bromma skrotas. Vidare kommer anslutningen till reningsverket i Himmerfjärden sägas upp och man bygger en 14 km lång avloppstunnel från Bromma till Henriksdal via Hägersten, Årsta, Johanneshov och Sickla.

Avloppstunnelns planerade stäckning. Bild: www.stockholmvattenochavfall.se

— Det som var planerat att kosta 5,5 miljarder kr och stå färdigt 2018, har nu enligt Stockholm Vatten blivit en kostnad på 13,1 miljarder kr och stå färdigt först 2029. Men det stoppar inte där.

— En investeringskalkyl ska innehålla även framtida kostnader. Adderas räntekostnaderna och Norrenergis förlorade intäkter fram till år 2040 med värdet av kapitalförstöringen genom att skrota ett modernt reningsverk, blir den totala samhällsekonomiska investeringskostnaden över 20 miljarder kr.

Miljövänlig fjärrvärme skrotas
Nedläggningen av Bromma reningsverk skulle nämligen innebära att den värmeenergi som Norrenergi i Solna tar upp ur det varma, renade vattnet på dess väg i en tunnel från reningsverket ut till Stockholms ström upphör.

— Den nuvarande processen är förmodligen tillsammans med Hammarbyverkets de mest miljövänliga processerna i hela Stockholmsområdet, säger Mats Renhuldt.

— Energin som utvinns utan kostnad, producerar fjärrvärme till invånarna i Solna, Sundbyberg och Danderyds kommuner. Värdet på den energin uppskattas till 500 miljoner kr/år. Per år. Och det mesta kommer att upphöra som en konsekvens av besluet i Stockholms kommunfullmäktige. Konsekvensen blir att fjärrvärmetaxorna för kommuninvånare i Solna, Sundbyberg och Danderyd måste höjas med 25 %. En riktig miljöskandal.

Det finns andra alternativ
År 2014 fanns alternativet att istället för att centralisera all avloppsrening till Henriksdal, så skulle alla tre reningsverken (Henriksdal, Bromma, Himmerfjärden) byggas ut, för att få samma och bättre rening.

— Det alternativet förkastades av »miljöskäl« som vid senare granskning inte visade sig hålla, säger Mats Renhuldt.

— År 2014 skulle det alternativet kosta 3,5 miljarder kr. Lägger man till räntekostnader och en rimlig projektrisk och kostnadsfördyring till den kostnaden så skulle kostnaden år 2020 kunna motsvara 6–7 miljarder kr. Det alternativet skulle enbart kräva c:a 40 % höjning av VA-taxan samtidigt som fjärrvärmetaxan kunde förbli oförändrad.

— Det alternativet har också fördelar med att beroendet av ett enda reningsverk undviks och att den 14 km långa tunneln inte behöver byggas, med allt vad det skulle medföra av byggarbetsplatser och hundratusentals berg- och betongtransporter under 5–7 år i tättbebyggda områden.

— Genom att slippa bygga tunneln undviker man också alla risker för barn, vuxna och tunnelarbetare, och undviker också grundvattensänkning i Bromma, Hägersten, Mälarhöjden, Årsta, Johanneshov och Sickla.

— Det blir dessutom en samhällsekonomisk besparing på i storleksordningen över 10 miljarder kronor.

Man kan ännu stoppa tunnelbygget och välja att behålla och bygga ut alla tre reningsverken. Så det finns tid att agera och stoppa tunnelbygget men tiden börjar rinna ut, säger Mats Renhuldt.

Gigantisk felkalkylering
Stockholm Vatten och Avfall som ansvarar för dagens avloppsrening gör det med avloppsreningsverken i Henriksdal (830 000 personer), Bromma (350 000 personer) och delägda Himmerfjärden (100 000 personer). Totalt 1 280 000 personer.

— Med SFA ska Henriksdals kapacitet byggas ut med 100% till 1 600 000 personer men då Bromma samtidigt läggs ned och anslutningen till Himmerfjärden upphör så blir kapacitetsökningen blygsamma 25%. Under tiden växer Stockholm och berörda grannkommuner så det knakar. Med mer än 20 000 invånare årligen. Redan efter 15–20 år (år 2045) kommer mångmiljardinvesteringen i Henriksdal att ha nått kapacitetstaket. Då måste ett nytt reningsverk av Bromma reningsverks storlek byggas i tid. Eftersom det tycks ta 16 år (2013–2029) att genomföra ett reningsverksprojekt innebär det att så fort man rivit Bromma reningsverk (2027–8) bör planering och markanskaffning för ett nytt reningsverk sätta igång. Med en prislapp på många bortkastade nya miljarder kr.

— När man inser detta, förhoppningsvis så fort som möjligt, inser man också att Bromma reningsverk i stället måste behållas och byggas ut och anslutningen till Himmerfjärden behållas. Reningsverkskapaciteten skulle då räcka till omkring år 2075. Den nybyggda avloppstunneln kommer sannolikt aldrig att tas i bruk. Vilket skulle ha den miljöpositiva effekten att Norrenergi i överskådlig framtid kan fortsätta att producera värme ur det renade vattnet från Bromma reningsverk, avslutar Mats Renhuldt.